Bli medlem så får du både förtur och 10% rabatt på biljetterna + fritt Old Ox Play i 12 månader.

Läs mer och registrera dig som medlem här

Old Ox Upptakt – start kl 18.30
Välkommen innan konserten till 15 minuters upptakt som ger dig lite bakgrund och spännande kåserier kring konsertens program. Möt den inspirerande Ulrika Knutson som leder oss vid handen in i rätt stämning.

Program

Invigningskonserten

(med reservation för ändringar)

kl 18.30-18.45 Old Ox – Upptakt : Konsertintroduktion , 15 min

kl 19.00 Hildegard von Bingen: Ave Generosa – arr för stråkar av Terje Tønnesen 6 min
J.S Bach (1685-1750): Konsert i f moll, BWV 1056 , 10 min
Gerald Raphael Finzi (1901 – 1956): Eclogue för piano och stråkar, 11 min

Paus

Franz Schubert (1727-1828)
”Döden och flickan”
Stråkkvartett nr 14 i d-moll arr Terje Tønnesen , 40 min
Artister
Old Ox Kammarorkester under ledning av Terje Tønnesen
Angela Hewitt – Solist – Piano
Ulrika Knutson – Berättare i Old Ox Upptakt
Konsertvärd – Susanne Rydén – Preses i Kungliga Musikaliska Akademien.

Obs! denna konsert kommer finnas tillgänglig på Old Ox Play för alla medlemmar till och med 1 sept  – 2021

Festivalens konserter kommer att anpassas efter myndigheternas rekommendationer i alla lägen. Vi säljer inte fler biljetter än vad vi får.  Regler kring avstånd och sittplatser följs nogsamt upp av publikvärdarna. Om restriktionerna förändras kan repertoaren komma att förändras . Alla festivalens konserter kommer  dessutom att direktsändas  på Old Ox Play, som man antingen köper ett medlemskap eller lösbiljett för att kunna se.

Johan Rabaeus
Old Ox Chamber Soloists

Requiem for Fanny…..
Felix Mendelssohns sista stråkkvartett i f moll, Op. 80

Artisterna

Johan Rabaeus – Skådespelare, Old Ox Chamber Soloists: Fredrik Paulsson – Violin, Brusk Zanganeh – Violin, Ellen Nisbeth – Viola, Per Nyström – Cello

Samuel Fröler
Old Ox Chamber Soloists

Till Haydns ära…
W.A Mozart – Stråkkvartett i G-dur kv 387

I sin dedikation till Haydn skriver Mozart att de sex kvartetterna var frukten av ett långt och mödosamt arbete. Haydn var själv närvarande vid kvartetternas uppförande i Mozarts hem. Det är vid detta tillfälle han uttalar det berömda yttrandet till Mozarts far: Inför Gud och som en ärlig man försäkrar jag, att er son är den störste kompositör jag känner till person eller till namn. Han har smak och vad mera är en mycket grundlig kunskap om komposition. Detta säger alltså en man som gått till musikhistorien under epitetet ”stråkkvartettens fader” och själv tonsatt 68 stråkkvartetter, varav åtminstone hälften hör till standardrepertoaren för världens stora stråkkvartettensembler!

W.A Mozart – Stråkkvartett i G-dur K. 387

  1. Allegro vivace assai
  2. Menuetto
  3. Andante cantabile
  4. Molto allegro

Samuel Fröler

Samuel är utbildad vid Teaterhögskolan i Göteborg. Han har varit engagerad vid Stockholms stadsteater sedan 1984, men det var året efter som han började att arbeta som skådespelare. Samuel blev känd för svenska folket som flygaren Gösta Nilsson i tv-serien Tre kärlekar, men det definitiva genombrottet kom då han spelade huvudrollen i tv-serien Skärgårdsdoktorn.

På tv och film har Samuel även medverkat i Livvakterna, Det grovmaskiga nätet, Den goda viljan och Enskilda samtal. Han har också gett ut en soloskiva: Blunda mig till ljus igen.

 

Old Ox Piano Trio
Ulrika Knutson

”Till minnet av en ängel”
B Smetana – Pianotrio i g-moll op 15

Smetana skrev sin enda pianotrio 1855 när han bara var trettiett.
Han tillägnade arbetet åt sin äldsta dotter Bedřiška som just hade dött vid fyra års ålder av scharlakansfeber, en ung flicka med stora musikaliska förmågor som Smetana hade en särskilt nära relation med.
Han var förkrossad. Även om han inte lämnade någon specifik programmatisk beskrivning av trion, är dess sorg och elegiska karaktär omisskännlig. Ett av litteraturens mest kraftfulla verk. Påverkad av östeuropeisk folkmusik med sin obegränsade passion, som spänner över rapsodiska former fulla av rik tematisk variation och en pianostil mer Liszt än Chopin, är Smetanas ensamma pianotrio en milstolpe för romantiken.

 

Bedřich Smetana (1824-1884)

Pianotrio I g-moll, Op. 15

  1. Moderato assai
  2. Allegro, ma non agitato – Alternativo I. Andante – Alternativo II. Maestoso
  3. Finale. Presto

 

Ulrika Knutson är journalist och kritiker. Är en känd radioröst ibland annat God morgon världen och skriver krönikor i Expressen och tidningen Fokus. Hon har tidigare blivit mycket uppskattad av både publik och artister när hon medverkat vid våra festivaler. Ulrika kommer ge oss bra och nya kulisser och kunskaper när hon på scen berättar och reciterar kring verkens och kompositörernas samtid

”Inspirerat av Chopin”

Musik för solopiano av Chopin, Scriabin, Stevenson och Stanchinsky

Ett program som har Chopin som gemensam nämnare. Ronald Stevenson var en kompositör i den romantiska piano traditionen från Godowsky och Busoni och hans “tankar över Chopins preludier” Kombinerar två eller ibland tre Chopin preludier samtidigt och presenterar dem i ett nytt modernare tonspråk. I Mazurkan gav Chopin uttryck för sina kanske mest personliga och intima känslor och den unge Scriabin var djupt påverkad av dem.Det sägs att han tillochmed sov med noter av Chopin under sin kudde när han var ung.
Trots Chopins inflytande hör man genast den unge Scriabins  unika känsla för harmonik och klangfärg lysa igenom även i dessa tidiga kompositioner.
Scriabins vän och kollega Alexei Stanchinsky, även han djupt inspirerad av Chopin, var i Ryssland ansedd som en av de mest originella och betydande  talangerna i sin generation.
Hans högt individuella och kreativa pianoverk har ett djup och en skönhet som får en att undra vart hans talang skulle ha fört hans komponerande om han inte hade gott bort tragiskt i en drunknings olycka vid 26 års ålder.

Ronald Stevenson, Pensées sur des Préludes de Chopin

Scriabin and Chopin, selection of 6 mazurkas

Alexey Stanchinsky, Tears, 4 Preludes and 3 Sketches.

Peter Jablonski är en prisbelönt internationellt hyllad svensk pianist. Upptäckt av Abbado och Ashkenazy. Han har samarbetat och spelat in med många av världens ledande orkestrar och dirigenter.

Peters senaste inspelning från mars 2020 har fått mycket fina recensioner internationellt.

’Jablonski finds, in these lilting country dances, shades of philosophical contemplation, daring — more even than Horowitz does, to slow things down so we can admire the dappled shadow of an oak-leaf on an unrippled lake […] A remarkable piano album.’ ★★★★★ Norman Lebrecht

Ulrika Knutson
 är journalist och kritiker. Är en känd radioröst ibland annat God morgon världen och skriver krönikor i Expressen och tidningen Fokus. Hon har tidigare blivit mycket uppskattad av både publik och artister när hon medverkat vid våra festivaler. Ulrika kommer ge oss bra och nya kulisser och kunskaper när hon på scen berättar och reciterar kring verkens och kompositörernas samtid

Old Ox Chamber Soloists

Johannes Brahms – Trio op.114

Johannes Brahms sena kammarmusikverk hör säkert till den mest fantastiska musiken som någonsin skrivits för klarinetten.
Under de sista åren av sitt liv verkar Brahms ha blivit trött på att komponera – men lyckligtvis för eftertiden, träffade han 1891 soloklarinettisten i Meiningen , Richard Mühlfeld, vars mjuka uppförandekonst fängslade honom och inspirerade honom till nya verk. Trion op. 114 är melankolisk och höstlig till sin karaktär och älskas av alla klarinettister.

Johannes Brahms – Trio op.114

  • Allegro
  • Adagio
  • Andante grazioso
  • Allegro

 

Old Ox Pianotrio

Piano trio nr 4 i e-moll, op. 90 “Dumky” 

1. Lento maestoso – Allegro quasi doppio movimento

2. Poco adagio – Vivace non troppo – Vivace

3. Andante – Vivace non troppo – Allegretto

4. Andante moderato – Allegretto scherzando – Quasi tempo di marcia

5. Allegro

6. Lento maestoso

Composition history, premiere and subsequent performances

Dvorak began working on his sixth piano trio (today the fourth in existence), with its subtitle “Dumky” (“Dumkas”), immediately after completing his Requiem, in November 1890. It took him less than three months to complete, and this including an extended break from his endeavours. As he progressed Dvorak informed his friend Gobl that he was working on a new composition which he characterised as “a little piece for violin, cello and piano. It will be both happy and sad. In some places it will be like a melancholic song, elsewhere like a merry dance; but, all told, the style will be lighter or, if I might put it another way, more popular, in short, so that it will appeal to both higher and lower echelons.” The mention of this deliberate “lightness” of style might explain why the highly popular “Dumky” has, in the long term, eclipsed the composer’s masterpiece, the Piano Trio in F minor, even though it cannot match its sophistication, the gravity of its musical testimony or its intellectual depth. The premiere of the “Dumky” was performed just two months after Dvorak had completed the score, in Prague on 11 April 1891, during a gala evening held in his honour – Dvorak had recently been awarded an honorary degree from Prague’s university. Dvorak himself sat at the piano for the premiere. This was not the last time that he performed this work in public: we have documentation which confirms that Dvorak performed his “Dumky” at the piano on forty-four occasions. The majority of these were part of an extended “farewell” concert tour of Czech and Moravian towns and cities which the composer organised in the spring of 1892 before his departure for the United States. The trio was published in 1894 by Berlin-based publisher Simrock. At this time Dvorak was still in the United States, so the corrections were selflessly carried out by his friend, Johannes Brahms.

What is a “dumka”?

The word “dumka” is the diminutive of the Ukrainian word “duma” (meaning “thought”, “idea”, “reflection”, “contemplation”) which will be found in various mutations in other Slav languages (the Czech “dumat” means “to ponder” or “to contemplate”). In musical terms, the word originally refers to a specific type of Ukrainian (Little Russian) song form which is typical for its leisurely tempo and meditative, melancholic character. During the course of the 19th century, the dumka was transferred to higher artistic genres by composers – largely Slavs themselves – who drew inspiration from it: Tchaikovsky, Mussorgsky, Chopin, Janacek and, most notably, Antonin Dvorak.

The dumka in the works of Antonin Dvorak

In contrast to its original folk model, Dvorak’s idea of the dumka is a musical movement founded on the alternation of two strongly contrasting passages: wistfully melancholic and wildly rhythmical. This extension of the original form to include a new contradictory element is characteristic for Dvorak, since the art of contrast was a means of expression that came entirely naturally to him. The addition of further thematic fabric moreover allowed the composer greater scope for expanding his ideas, as in the case of the Piano Trio “Dumky”. It cannot be said, however, that this principle of alternating contrasting segments was discovered by Dvorak, as some would have it. Other composers proceeded in a similar way, such as Tchaikovsky (piano Dumka, Op. 59) or Mussorgsky (Parasya’s dumka aria from the opera The Fair at Sorochyntsi). Nevertheless, Dvorak was able to transform the stylisation of this musical configuration into a major art form.

 

Charlotte Hellekant – Mezzosopran
Mats Widlund – Piano

Sångerna presenteras närmare av Charlotte Hellekant från scenen

Sibelius: Den första kyssen, (dikt Runeberg), Flickan kom ifrån sitt älsklingsmöte (Runeberg)
Rangström: Den enda stunden (dikt Runeberg )
Nystroem: Jag väntar månen (Gullberg)
Schubert: Der Tod und das Mädchen (Goethe), Erlkönig (Goethe), An die Laute (Rochlitz)

Ludvig van Beethoven – Sonat Opus 27 nr. 2 i ciss-moll ”Månskenssonaten”

  • Adagio sostenuto
  • Allegretto – Trio
  • Presto agitato

Ludwig van Beethoven komponerade 1801 den sonat som kom att bli ett av de mest ikoniska pianoverken i modern tid: Månskenssonaten. Men för Beethoven hette den bara Sonat Opus 27 nr. 2 i ciss-moll med undertexten ”nästan som en fantasi”. Titeln tillkom någar år efter kompositörens död när den tyska poeten och musikkritikern Ludwig Rellstab liknade verket vid hur månskenet speglades i Vierwaldstättersjön i Schweiz. Liknelsen fastnade hos lyssnarna och förlagen har gett ut stycket under det namnet ända sedan dess.

Av sonatens tre satser är det den första som ger upphov till månskenskänslorna. Långsamma pulserande toner i ett enkelt ciss-moll-ackord över en tung bas som går stegvis nedåt. Stämningen sätts direkt. Efter några takter gör en melodi entré, men bara en signal på en och samma ton, som för att markera den ödesmättade laddningen. Ackordtonerna rullar på under melodin. Då och då skymtar hoppet i ett dur-ackord, men vi slussas alltid tillbaka till tungsinnet i moll. En skärande dissonans sticker ut, kan det vara smärtan i en olycklig kärlek? Beethoven dedikerade sonaten till den unge fröken Julie Guicciardi och det spekuleras kring om han själv var olyckligt förälskad i henne. Det får lämnas åt historien, men känslorna i musiken finns kvar för oss idag.

Old Ox Chamber Soloists

Robert Schumann – Pianokvintett Op. 44

  • Allegro brillante
  • In modo d’una marcia. Un poco largamente
  • Scherzo: Molto vivace
  • Allegro ma non troppo

Schumann komponerade sin pianokvintett på bara några veckor i september och oktober 1842, under hans så kallade ”Chamber Music Year”. Före 1842 hade Schumann inte slutfört någon kammarmusik alls med undantag av en tidig pianokvartett (1829). Men under sin årslånga koncentration på kammarmusik komponerade han tre stråkkvartetter, Op. 41; följt av pianokvintetten, Op. 44; en pianokvartett , Op. 47; och Phantasiestücke för pianotrio, Op. 88. Schumann började sin karriär främst som en kompositör för klaviaturen, och efter sin omväg till att skriva för stråkkvartett, enligt Joan Chisell, gav hans ”återförening med pianot” när han komponerade en pianokvintett ”hans kreativa fantasi … ett nytt avtal i livet.” John Daverio har hävdat att Schumanns pianokvintett påverkades av Franz Schubert : s Piano Trio nr 2 i E-dur , ett verk Schumann beundrade.

Båda verken är i nyckeln till E-flat, har en begravningsmarsch i andra satsen och avslutas med finaler som dramatiskt återupplivar tidigare tematiskt material. Schumann tillägnade pianokvintetten till sin fru, den stora pianisten Clara Schumann . Hon skulle framföra pianodelen för den första privata föreställningen av kvintetten den 6 december 1842. Hon blev dock sjuk och Felix Mendelssohn gick in och såg den ”djävulska” pianostämman.

Mendelssohns förslag till Schumann efter denna föreställning fick kompositören att göra omarbetningar av de inre rörelserna, inklusive tillägget av en andra trio till den tredje satsen. Clara Schumann spelade pianodelen vid den första offentliga föreställningen av pianokvintetten den 8 januari 1843 i Leipzig Gewandhaus . Clara uttalade verket ”fantastiskt, fullt av kraft och friskhet.” Hon utförde ofta arbetet under hela sitt liv. Vid ett tillfälle bad dock Robert Schumann en manlig pianist att ersätta Clara i en föreställning av kvintetten och påpekade att ”en man förstår det bättre.”

Beethoven 250 årsjubileum

Den 16 december 2020 är det 250 år sedan Ludwig van Beethoven föddes. Han är en av de tonsättare som betytt mest för vår musiks utveckling och han lämnade efter sig en musikskatt av odödliga mästerverk.

Genom musiken ställer Beethoven intima och djupgående frågor om sig själv och försöker definiera gränsen för vad han kan uttrycka.

Det här är musik som alltid kommer ligga vid människans framtidshorisont och därför angår oss alla.

Texter framförda av Johan Rabaeus:
Heiligenstadt-testamentet: Detta testamente hittades efter Beethovens död. Ingen förklaring har kunnat ges till varför han genomgående i skrivelsen utelämnat sin broder Johans namn.

Breven till ”den odödligt älskade”:
Dessa berömda brev hittades efter Beethovens död i ett lönnfack. Kring brevet har uppstått en hel litteratur där man försökt bestämma när och för vem det skrevs – men det är fortfarande en gåta….

Ur Niklas Rådströms pjäs om Beethoven: Dövheten

Ludvig van Beethoven – Grosse Fuge, Op. 133

Ludvig van Beethoven – Sonat Opus 27 nr. 2 i ciss-moll ”Månskenssonaten”

  • Adagio sostenuto
  • Allegretto – Trio
  • Presto agitato

 

(pga. pandemin så har vi förinspelat Månskenssonaten som en del i detta program som framfördes även den 5 december)

Ludwig van Beethoven komponerade 1801 den sonat som kom att bli ett av de mest ikoniska pianoverken i modern tid: Månskenssonaten. Men för Beethoven hette den bara Sonat Opus 27 nr. 2 i ciss-moll med undertexten ”nästan som en fantasi”. Titeln tillkom någar år efter kompositörens död när den tyska poeten och musikkritikern Ludwig Rellstab liknade verket vid hur månskenet speglades i Vierwaldstättersjön i Schweiz. Liknelsen fastnade hos lyssnarna och förlagen har gett ut stycket under det namnet ända sedan dess.

Av sonatens tre satser är det den första som ger upphov till månskenskänslorna. Långsamma pulserande toner i ett enkelt ciss-moll-ackord över en tung bas som går stegvis nedåt. Stämningen sätts direkt. Efter några takter gör en melodi entré, men bara en signal på en och samma ton, som för att markera den ödesmättade laddningen. Ackordtonerna rullar på under melodin. Då och då skymtar hoppet i ett dur-ackord, men vi slussas alltid tillbaka till tungsinnet i moll. En skärande dissonans sticker ut, kan det vara smärtan i en olycklig kärlek? Beethoven dedikerade sonaten till den unge fröken Julie Guicciardi och det spekuleras kring om han själv var olyckligt förälskad i henne. Det får lämnas åt historien, men känslorna i musiken finns kvar för oss idag.